förlåt, men idag är den en riktig jävla skitdag
håret är skit, för det första
jag googlar på anja rubik i timmar och funderar moget på att klippa av det, få ett slut på det lixom. (eller ska vi mötas halvvägs och ändå klippa lugg?)
de enda sms jag får är från OLEO "skaru komma ner klockan 23 och skaka rumpa?"
där färgen 'grå' på en färgskala bruka synas, är det numera en vägbeskrivning till älmhult.
jag vill;
hångla mer
springa mer
dansa mer
baka mer
skratta mer
med er, älmhultsfolk som är överallt och ingenstans
jaja, det är snart sommar och dagar som dessa har som tur väl inte övertaget
jag ska; titta på a love song for bobby long om och om och om och om och om igen
---------------------------------------------------------------------------------------------
ni vet en sån situation när man fick för sig att man hatade just det tillfället, fast som man nu, inser att, man kanske tyckte om det iaf? okej, exempel;
- lördagar på sälgstigen har egentligen alltid inneburit frallor. lördag=frallor. ljusa jävla frallor med mycket ost och citronmarmelad utan pinnar. pappa har alltid kört 800 meter(ni förstår hur många förstår-du-inte-pappa-hur-skadligt-det-är-mot-miljön-diskussioner det har blivit?)med bil för att köpa frallor. lördagarna var i stort sett alltid fina (är fina). SÖNDAGARNA, däremot bestod av ljust, rostade, mackor. man vaknade på söndagsmorgonen, redan innan väl medveten om att detta var den sista dagen på helgen, men sen kände man även doften av äckliga, ljust, rostade mackor, så var det så obvious och jag hatade det. äckliga, ljust, rostade mackor med äcklig citronmarmelad som nu var med bitar. * skal från citronen
Nu hade jag hoppat på ett ben till stationen för att få uppleva det igen. Fia komma i morgonrock, sådär lite halvotrevlig på morgonen. Philip, typ 8 år, i bara kalsonger. Mamma får frukost på sängen och Pappa sitter och läser gårdagens Smålandsposten vid köksbordet och jag vaknar efter gårdagens balders med kajal runt ögonen och väntar bara på att jenny ska ringa. OKEJ, JAG SKA VAKNA UPP NU. JAG VET, men jag förstod inte då hur mycket jag egentligen tyckte om det. coolt va? jag vill bara att det inte ska bli sådär igen. att man inser så mycket senare att man egentligen tyckte om det. den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar